Varför resa till Thailand?

Hur kommer det sig att man ska tillbringa 3 veckor av sitt liv på en resort med barnklubb i Thailand utan några större kulturella ambitioner och utan intentionen att upptäcka ett annat land i fjärran östern? Jag ställer mig den frågan emellanåt. Mitt resande har genom åren bestått i att upptäcka andra platser, utforska nya områden och nya kulturer. Kanske sitta på en bar i södra Spanien eller strosa omkring i Dublin för att få en inblick i en annan kultur, i en värld och i ett sätt att leva som avviker från det liv vi lever i vårt trygga Sverige. I morgon reser jag iväg utan någon av dessa ambitioner. I morgon reser jag i väg för att i huvudsak ha det lugnt och skönt, sola och bada och få vara med min familj och mina barn. Dessutom ser jag det som ett tillfälle att få en ljus- och energikick som kontrast till det mörker som för närvarande är allenarådande i vårt avlånga land. Men jag kan inte komma ifrån att resor av detta slag som den småbarnsförälder jag är… egentligen strider mot min sanna natur. Men vad är ens sanna natur? Egentligen? Är den alltid densamma oavsett livssituation eller är den föränderlig utifrån omständigheterna?

I morgon bär det hur som helst i väg till Thailand och jag är efter nuvarande omständigheter övertygad om att det blir en bra paus från vardagskrav och vintermörker. I det ekorrhjul som de flesta av oss lever i kan det aldrig bli fel med en flykt till främmande världar oavsett vilka intentioner vi har med vår resa.

Löpningen då? Jo den flyter på. Även om denna vecka inte gav mig den mängd jag egentligen hoppats på.  Jag sprang däremot ett ganska roligt pass idag med nya skor. Ett par Puma complete roadracer som var för små till Patrik och som mot min förmodan passade mig. Han har en dubbel upplaga av dessa skor och jag köper nog båda av honom. Jag som så sent som i september inte ägde ett enda par raceskor är snart ägare av 3 sådana par skor. Passet genomfördes på löpband i Sollentuna simhall och det blev fartlek i 13 kilometer i varierande farter och lutning. Ett ganska tufft pass och jag har den senaste tiden kört väldigt mycket VO2 max träning. Bör ägna mig åt lite tröskelträning också inser jag. Tror dock att det är ganska passande att jag avslutar en period av relativt hårda intervallpass med lite lugnare löpning i Thailand. Ligger egentligen mängdmässigt lite under vad jag planerat men tror att detta har kompenserats av många bra kvalitetspass. Å andra sidan kan jag såklart fundera huruvida relationen aerob kontra anaerob träning egentligen förhåller sig till varandra. Borde jag ha sprungit mer lugna pass i maklig fart för att förbättra mina chanser inför maran eller har det stora anaeroba inslaget på bekostnad av den önskade aeroba träningen varit till gagn eller till förtret?  Ja inte vet jag och förmodligen ingen annan heller. Det lär visa sig. Det enda jag kan fastslå är att min löparmix för närvarande känns väldigt bra J

Som sagt. 3 veckor i Thailand väntar. Samuel och Elina (mina underbara 6-åriga tvillingar) kommer att ha sååå roligt och jag får njuta av sol, bad, en del löpning och en och annan god öl vid poolkanten eller vid havet samt god thailändsk mat. Misstänker dock starkt att mitt bloggskrivande kommer att bli lidande. Så efter 1,5 månaders regelbundet bloggskrivande så lägger jag in en liten förmodad paus. Dock kommer säkert någon uppdatering under min vistelse i främmande land och kanske en och annan bild. Väl mött igen mina kära bloggläsare.