Josefin springer Gotland runt!

Jag inspireras av människor som har bestämt sig för något och som sedan utan kompromisser genomför sina intentioner till 100 %.  Livet är så fullt av kompromisser så att hitta något, ett projekt, ett mål och sedan ge sig hän detta utan att göra avkall, utan att sänka ambitionen, det gillar jag. Jag tror att jag har visat upp en bild av mig själv tidigare där det framgår att jag har en personlig släng av detta. Däremot har jag aldrig gett mig in i projekt så till den milda grad att allt annat får ge vika för att mina planer ska genomföras. Livet är en kompromiss och i den mån man kan så går det att genomföra saker så länge det finns en möjlighet till detta. Jag skulle ha svårt att hitta tid för att springa Gotland runt under en månad. Naturligtvis av den enkla anledningen att jag har barn att ta hand om och ett heltidsarbete att sköta. Men tanken lockar. Många har gjort mer galna saker än så, men att springa Gotland runt under en månad innebär 60 mil på en månad och om detta genomförs så är det värt all respekt.

Min lillasyster går på en folkhögskola i Vindeln utanför Umeå. Där går också en tjej som heter Josefin Fhärm. Hon har ingen egentlig löparbakgrund eller för den delen någon idrottslig bakgrund överhuvudtaget. Hon bestämde sig för ett antal år sedan för att ta tag i sitt osunda leverne och började helt enkelt att springa. Josefin är ingen extremt duktig löpare men brinner för sin löpning. I våras fick hon den idén jag just nämnde. Idén att springa Gotland runt under en månad. Jag har följt hennes planering med alla praktiska göromål och införskaffande av allt ifrån tält till babyjogger. I skrivande stund har hon avverkat 45 av de 60 milen som ska springas under denna månad. 

Gå gärna in på hennes blogg och följ hennes sista etapper på denna annorlunda månadsjogg. Hon är naturligtvis inte unik. De finns människor som sprungit genom USA, genom Afrika, ja t.o.m. jorden runt. Men det handlar ofta om extrema idrottsmän. Löpare som befinner sig på en nivå som är långt ifrån oss vardagsmotionärer. Det jag gillar med Josefins äventyr är att hon visar att en helt vanlig tjej som råkar tycka om att springa kan genomföra en dröm, ett projekt, utan kompromisser. Hon bara bestämde sig helt enkelt. Detta låter som en kul idé, jag gör det.

Jag hoppas att fler inspireras av hennes äventyr på Gotland. Själv önskar jag att jag hittar något annorlunda, lite halvgalet projekt snart.  Att springa Lappland ultra nästa sommar kanske kan ses som ett test att göra något lite utöver det vanliga. Nästa sommar hoppas jag att jag springer 100 km i sommarnatten i Lappland.  Det skulle vara hemskt roligt. Inte Gotland runt men väl 10 mil i midnattssolen.