En tuff vecka och ett tufft intervallpass

Inspirerad av Patrik och Hempa är jag mitt inne i en tänkt mastodontvecka. Planen är att landa någonstans kring 95 km på 6 dagar. Hittills har jag hunnit med 3 av veckans 6 pass. Tanken är dessutom att få till en så bra löparmix som möjligt och att undvika överträning. Veckan startade med ett ganska lagom jobbigt pass då 8 km avverkades i marafart i ett pass som totalt varade i 14 km. Efter en bilfärd till Ö-vik och en natt hos mina föräldrar var jag väldigt laddad om än lite nervös inför gårdagens tusenmetersintervaller. Jag har under en ganska lång tid haft en viss skräck för just tusingar då dessa pass helt enkelt allt som oftast inte har blivit särskilt lyckade. Jag insåg dessutom att jag inte kört ett intervallpass på 8X1000 meter med en minuts vila på nästan ett år så det var onekligen dags för ett sånt pass. Alla 8 repetitionerna skulle bara genomföras till vilket pris som helst. Jag såg detta pass som ett oundvikligt behov av att testa hur formen egentligen ligger till.

Inte långt ifrån mina föräldrar ligger Skyttis IP där dessa tusingar skulle genomföras på bana. Jag kände mig väldigt pigg redan på uppjoggen och fick en liten lätt föraning om att detta pass kanske skulle kunna bli bra den här gången. Tusingar med 1 minuts vila är vansinnigt jobbigt och jag tycker dessutom att det alltid är en konst att lyckas hitta rätt fart för att kunna genomföra alla 8 repetitionerna i någorlunda jämn fart. För ganska exakt 1 år sedan snittade jag tusingarna på 3,45 och således fanns inte alternativet att detta pass skulle gå långsammare än så. Allt annat än ett snitt runt 3,40 eller under skulle jag ha sett som ett misslyckande. Första tusingen gick på 3,41 men det var en medveten lugn öppning för att känna var jag stod. Resten av passet flöt på bra och när det hela väl var över så hade jag snittat  tusingarna på exakt 3,37,7. Repetitionerna sprangs på följande tider: 3,41; 3,34; 3,37; 3,37; 3,36; 3,40; 3,37; 3,35. Mao kunde jag lugnt jogga från Skyttis IP till mamma och pappas lägenhet på Älgen med känslan av att faktiskt äntligen ha fått genomföra ett bra pass med tusenmetersintervaller.

I dag blev det ett lugnt återhämtningspass runt Höglandssjön i Ö-vik och imorgon lutar det mesta åt att det blir nya intervaller. Denna gång i form av lite långsammare och längre tröskelintervaller. Fredagen innebär vanlig lugn distans och monsterveckan avslutas till sist på lördag med ett lugnare långpass på 35 km. Hoppas bara inget oförutsett inträffar så att jag kan slutföra veckan enligt planen.