Om mig

Jag är en 40-årig väldigt löparintresserad tvillingpappa, numera separerad, boende i Sollentuna, uppvuxen i Norrland. Vet inte vilken ambtion jag har med denna blogg men råkar du ha hittat hit så blir jag glad. Jag försöker annars att hitta min väg i löpningens mysterier och vill försöka att utvecklas så bra jag kan utifrån de möjligheter jag har med småbarn och heltidsarbete. Mitt huvudmål är än så länge att gör en så bra tid som möjligt på maraton men har även en del ambitioner på 10 km, halvmara och Lidingöloppet.

tisdag 7 december 2010

Lugn distans = 4:50 fart?

Tandvärken hade fortfarande inte gått över och idag övervägde jag verkligen huruvida jag skulle ge mig ut eller inte. Eftersom jag var hemma och ledig idag ägnades förmiddagen åt att gå omkring i huset med en isklabbe mot tandköttet för att lindra värken något. I detta läge borde man kanske inse att det bästa är att inte springa. Jag la mig för att vila en timme och tyckte minsann att värken hade släppt en aning. Så vad göra? Självklart blev det ett snabbt ombyte och på med träningskläderna för att  kunde hinna med en runda innan barnen skulle hämtas. Jag sprang som så många gånger förut vid Edsvikens vatten och bort till Edsviksvägen. I dag blev det en väldigt lugn runda med ett snitt på drygt 5 min/km. Det tog alltså ganska exakt en timme att springa dagens 12 km i s.k. lugn pratfart.
Lugn distans är ju just det som ska vara grundstommen i varje seriöst träningsprogram. Oavsett om man läser Daniels, McMillan eller Szalkai så förespråkas det att någonstans mellan 60 och 80 procent av den totala träningen ska vara lugn distans. Själv har jag under de senaste två åren då jag börjat springa regelbundet, haft svårt med hur jag ska förhålla mig till lugn distans. Förr om åren då jag sprang sporadiskt och helt utan planering eller struktur fanns det inget som hette lugn distans. Det var ju liksom bara att ta på sig skorna och ge sig ut och kuta i ett så högt tempo som jag för dagen kände att jag klarade av. Ibland försökte jag slå personliga rekord under ett helt vanligt distanspass. Jag har med ökad mängd och mer struktur insett att detta förhållningssätt till distansträning inte är att rekommendera så till vida man inte vill springa 2 pass i veckan.
Även om jag idag har insett vad lugn distans betyder för att bygga styrka och uthållighet i kombination med mer kvalitativa pass så har jag fortfarande inte helt lätt att springa riktigt lugnt. De enda gånger jag håller en snittfart över 5min/km är då jag springer ett återhämtningspass efter tuffa intervaller eller efter ett långpass. Dagens pass var alltså ett undantag.  Jag är dessutom inte helt övertygad om att man bör springa distanspassen i så lugn fart som ofta anges i olika tabeller. Min övertygelse är att det hänger ihop lite med hur mycket mängd man springer. Elitlöpare som ligger på 10-15 mil i veckan tror jag har större behov av riktigt lugn distans till skillnad mot mig som ligger på 5-6 mil i veckan. Det känns som om med ökad mängd så får man successivt sänka farten på distanspassen vilket i sig kan kännas som en självmotsägelse då man hela tiden utvecklar sig och blir snabbare samtidigt som tempot ska sänkas. Jag springer idag mina distanspass i ungefär samma fart som jag gjorde för 2 år sedan då jag gjorde milen på ca 48 minuter och idag springer jag den under 40.

Jag försöker idag att hitta någon form av harmoni i mina lugna distanspass och kämpar ideligen med att hålla ett lägre tempo. Med pigga ben och med vacker natur som omger mig så blir farten lätt för snabb. Jag har många gånger sneglat på min Garmin och sett hur den visar 4:30 eller liknande och får genast sänka farten. Jag tror nog att det är viktigt att lugn distans måste få vara just lugn distans om jag inte i förväg har bestämt att passet ska vara progressivt eller helt enkelt vara ett snabbdistanspass som ju är något helt annat. Men farten mellan tröskelfart och distansfart är lätt att hamna i om man är lite FÖR springsugen.
I vinter är tanken att en mängd distanspass ska avverkas i farter någonstans mellan 4:45 och 4:55. Även långpassen brukar hamna där. Jag är medveten om att många skulle påstå att det är för snabbt.  Det finn ju t. ex. löpare som gör milen på 35 och springer sina lugna pass i ungefär samma fart. Å andra sidan finns det långsammare motionärer som kutar på i 4:30 fart som om varje pass gällde livet. Jag tror att jag för tillfället har hittat den lugna fart som oftast känns bra för just mig i min löparmix J

7 kommentarer:

  1. Jag följde din länk på jogg.se och hamnade här. Kul att du bloggar och jag hoppas att du orkar fortsätta med bloggen.

    Nu vet ju inte jag vad du har för tider, för jag har inte kollat det, men även Jack Daniels har ju faktiskt en särskilt tabell för 10 km-löpare, och den tabellen anger högre fart för distanspassen än vad de generella VDOT-tabellerna gör. När man tränar inför kortare sträckor kan man nog trycka på lite mer än man gör i maraträningen. Jag håller ca 5.15, vilket stämmer med 10 km-tabellen, men enligt VDOT borde jag ligga på 5.30, vilket jag nog skulle vara tvungen till om jag sprang långpass på 28-30 km som jag gjorde tidigare.

    Lycka till!

    SvaraRadera
  2. Tjena Tomas,
    Kul att du börjat blogga. Ytterligare en sida man måste besöka varje dag innan man kommer i gång och börjar jobba vid halv-elva-snåret :-)

    Keep up the good training!
    /Pål

    SvaraRadera
  3. Kul att ni också kikat in på min Blogg Mårten och Pål :) Ska försöka hålla igång den så gott jag kan. Det kanske inte direkt blir dagliga uppdateringar men ska försöka att skriva hyfsat kontinuerligt.

    SvaraRadera
  4. Hej,
    kul, vi verkar ja ha ungefär samma förutsättningar (inkl tvillingarna!) och målsättningar (fast jag faktiskt klarade LL-silvret lite oväntat i höstas). Jag följer med spänning förberedelserna inför 2011! Lycka till med träningen / Ulf

    SvaraRadera
  5. Staffan tipsade om din blogg poch då förstod jag att den skulle vara välskriven. Ja, det där med lugn fart är inte lätt. Fast det är ännu svårare när man åker skidor. Åker man lugnt så har man ju snart en gubbe bakom sig och det finns ju bara ett spår;)

    SvaraRadera
  6. Hej Tomas!
    Kom in på din blogg via jogg. Känner igen mig i att det ibland kan vara lite svårt att hålla igen.

    Personligen gillar jag att öka tempot den sista biten.

    SvaraRadera
  7. Väldigt trevligt med respons på min blogg. Känner nästan att jag borde prestera något nu :) Men tar det nog som det kommer ändå tror jag. De flesta av er har jag haft koll på sedan tidigare via jogg och nu har jag också koll på era bloggar :)

    SvaraRadera