I den bästa av världar...

I den bästa av världar ser alla träningsveckor ut som den jag nyss avslutat. Eller åtminstone så innehåller den samtliga de komponenter som veckans träning innehöll. Så här på söndagskvällen så ser jag tillbaks på en extremt lyckad löpvecka. Å andra sidan tycker jag egentligen inte att det borde vara så svårt att mer regelbundet få till såna veckor. Vardagspusslandet gör ju dock emellanåt att det inte alltid blir som man tänkt sig. Denna vecka blev det däremot exakt som jag hade tänkt mig.

I den bästa av världar hade mitt älskade Modo nu också varit klar för en slutspelsplats men går nu istället en oviss framtid till mötes iom att man nu tvingas spela i kvalserien för att möjliggöra fortsatt spel i nästa års elitserie. Måtte vi nu fixa detta.

I den bästa av världar hade inte Petter Northug utan Marcus Hellner stått överst på prispallen efter dagens 5-mil. Men man kan nog inte annat göra än att lyfta på hatten för denne fantastiske skidåkare. Däremot tycker jag att en femmil ska köras med individuell start och inte som nu då det blir en enda lång väntan på att se vad som ska hända den sista kilometern… tråkigt och föga tv-vänligt!!!

Åter till löpträningen. Anledningen till att jag känner mig så nöjd med veckan är dels en mängdaspekt men kanske ännu mer känslan av att ha hittat helt rätt i min löparmix den gångna veckan. Jag tror att jag vid något tidigare tillfälle skrev att en ultimat träningsvecka innehåller ett tröskelpass, ett VO2 max pass samt ett långpass… resten kan vara lugn distans. Allt detta innehöll mars månads första vecka för min del. Ett långpass på 32 km med väldigt lätt och skön känsla, ett tröskelpass som visserligen inte blev exakt som jag planerat men som ändå blev ett bra pass, ett VO2 max pass innehållande 10X400 meter samt två lugna distanspass varav det ena var en lugn återhämtningsjogg på 10 km. I dag sprang jag 16 km i vanlig lugn distansfart. Tanken var egentligen 12-13 km men under passet kom jag på att om jag sprang 16 km så skulle veckans mängd bli exakt 8 mil. Jag är inte direkt bortskämd med 8-milsveckor så det kändes lite roligt att springa några extra kilometer J

Ska jag vara riktigt petig så saknas iof en ingrediens i veckans träning. Jag har ju tänkt att en del av min träning under distanspass och en del långpass ska gå i planerad marafart. Någon sådan fart innehöll däremot inte veckans träning. Jag tror däremot att det är svårt att lägga in denna kvalitetsdel till de redan nämnda kvalitetsdelarna under samma vecka. Förmodligen byter jag ut antingen ett tröskelpass eller ett VO2 max pass då jag ska köra pass i marafart. Sedan bör jag så småningom också få in lite mer backträning. Hm hur ser den ultimata löpveckan ut egentligen… i den bästa av världar?