Om mig

Jag är en 40-årig väldigt löparintresserad tvillingpappa, numera separerad, boende i Sollentuna, uppvuxen i Norrland. Vet inte vilken ambtion jag har med denna blogg men råkar du ha hittat hit så blir jag glad. Jag försöker annars att hitta min väg i löpningens mysterier och vill försöka att utvecklas så bra jag kan utifrån de möjligheter jag har med småbarn och heltidsarbete. Mitt huvudmål är än så länge att gör en så bra tid som möjligt på maraton men har även en del ambitioner på 10 km, halvmara och Lidingöloppet.

fredag 4 mars 2011

Bra start på en ny månad

Mars har löparmässigt börjat på ett alldeles strålande sätt. Månadens första dag innehöll som sagt ett 32 km pass med en härlig löpkänsla. Därefter en vilodag och sedan 10X400 på löpband följt av en lugn återhämtningsjogg i dag.
Känsla i löpningen är helt oki men någonstans i bakhuvudet känns det som om att det finns mer att ta ut ur denna kropp. Som om det hela tiden finns en växel till som jag av olika anledningar inte riktigt lyckas lägga in. Gårdagens intervallpass var ett tydligt exempel på detta. Att springa intervaller på löpband är ju lite speciellt då man ställer in en fart som man helt enkelt får lov att försöka hålla. Såklart kan man sänka farten om det blir allt för tungt men i min värld finns inte detta alternativ. Om jag inser att jag inte klarar x antal repetitioner så kan jag möjligtvis tänka mig färre repetitioner eller lägga in en lite längre vila i slutet av intervallserien, men sänka farten… nej det gör jag inte. Nackdelen med intervallpass för min del är att det är väldigt lätt att bli lite väl analyserande och hela tiden jämföra med tidigare intervallpass. Jag tror dock att man ska passa sig för att dra för stora slutsatser av enstaka pass då det naturligtvis är en mängd faktorer som spelar in. Dagsform kan skilja sig väsentligt från en dag till en annan. Att jag som igår hade ett 32 km pass två dagar tidigare spelade säkert också in.
Konklusionen blir hur som helst att passet var helt oki men jag blev tvungen att lägga in en extra halvminuts vila på de 2 sista repsen. Snittfarten blev 3,15 min/km och varje fyrahundring gick alltså på 1,18. Jag kan dock inte låta bli att påminna mig om att jag körde exakt samma pass utomhus på bana i september och snittade 1,17. Det ska ju gå snabbare på löpband och är jag inte en starkare löpare nu?
Jag tänker inte gräva ner mig för djupt i denna fundering utan väljer att se att löpningen nu flyter på som den ska och i mars är tanken att det ska bli en hel del mängd och såklart en hel del kvalitet dessutom. Ju närmare tävlingssäsongen man kommer desto mer motiverande är det att springa. Våren närmar sig och den tunga tråkiga vinterlöpningen är på väg mot sitt slut. Detta är positivt om något J

3 kommentarer:

  1. Kul och se att du är igång igen!

    Jag tror inte att man kan jämföra pass på löpband med utomhuspass på bana. Som du sa, det är så många faktorer som spelar in (uppladdning, väder, temperatur, luftfuktighet, etc).

    Tycker du ska känna dig riktigt nöjd med passen och jag tror att du kommer att prestera rikigt bra den här säsongen!

    MVH

    SvaraRadera
  2. Tack Lennart... hoppas du får rätt :)

    SvaraRadera
  3. Första gången jag hamnar på din blogg kommer definitivt att återvända! Dina mål hade jag också för ett par år sen när jag gick under 2.15 på Lidingö vart jag sjukt nöjd :)

    SvaraRadera