Det mesta flyter fortfarande på vad gäller löpningen. Vid en lite noggrannare koll i min träningsdagbok ser jag att jag faktiskt snittat ganska exakt 7 mil i veckan de senaste 7 veckorna. En mil om dagen i 7 veckor känns ju bra och jag hoppas kunna fortsätta att ligga ungefär på den mängden. Jag har egentligen ganska länge varit av den åsikten att 7 mil i veckan bör kunna vara ett rimligt snitt för mig.
Så här i mitten av februari befinner jag ju mig trots allt i någon form av mellanperiod då det är långt kvar till det stora målet som naturligtvis för min egen del är Stockholm Marathon den 2:a juni. Det är också ungefär lika länge sedan som jag sprang mitt senaste maraton i Frankfurt. Jag befinner mig alltså ganska exakt mitt emellan två maratonlopp för tillfället. Ser man dessutom till den tråkiga årstiden med svårhanterligt underlag och en del väldigt kalla dagar samt brist på ljus borde det vara lätt att tappa i motivation och disciplin. För mig känns det just nu däremot precis tvärtom. Jag känner mig oerhört motiverad att springa mycket.
Det som också har fungerat på ett alldeles strålande sätt är min löparmix. Jag tycker att jag har alternerat lugna och hårda pass på ett bra sätt och att jag dessutom kontinuerligt springer mina långpass. De senaste 7 veckorna har också inneburit långpass på minst 25 km varje vecka. Ett annat lyft för min löpträning har också löpningen på löpband varit. Den här vintern har jag sprungit mer på löpband än tidigare och jag är numera helt inställd på att springa i princip alla kvalitetspass på löpband vintertid. Här kan jag bestämma exakt rätt fart oavsett vilken typ av kvalitet det gäller. Att helt enkelt utelöpning på vintern får bestå av vanliga distanspass och långpass. Jag kan nu med musik i öronen faktiskt även lyckas övervinna tristessen som löpningen på band annars kan innebära. Vanliga lugna distanspass på löpband har jag dock fortfarande väldigt svårt för.
Att som löpare känna att jag utvecklas tycker jag inte enbart handlar om att utvecklas resultatmässigt. Det handlar kanske lika mycket om att jag utvecklas träningsmässigt och hittar nya vägar och nya sätt att träna på. De två beståndsdelar som jag mest tillfört i min löpning den senaste tiden är nog löpning i marafart och tröskelträning som snabbdistans. Marafartsträningen är faktiskt något jag bara hållit på med det senaste året och tröskelträningen handlade förut lika ofta om att springa tröskelintervaller. Jag tror att kontinuerlig löpning i tröskelfart mellan 5 och 10 km är betydligt bättre och ger en annan tuffhet och bättre vana att kunna springa längre i hög fart än vad intervaller i den farten ger.
Sammanfattningsvis kan jag alltså inte annat än vara väldigt nöjd med min träning just nu och resan mot sub 3 är i de allra flesta avseenden just nu en väldigt behaglig resa.
Hej, läste att du hittat Lapland Ultra - jag gillar det verkligen och rekommenderar det varmt!! Ska delta för tredje året och har varje gång sprungit Stockholm marathon och Lapland Ultra efter varandra, tycker det funkar jättebra. Gott om tid att återhämta sig efter maran men inte så långt emellan att man tappar form mellan loppen. Även jag satsade på fartträning inför maran ifjol och tog ultran mer på köpet (blev 3:11 resp sub10, är tjej). Lycka till med träningen och ses i Adak! /A
SvaraRaderaDet rullar ju på riktigt stabilt Tomas, och allt pekar på en framgångsrik mara i Stockholm. Jag slår gärna följe med dig så länge jag förmår på tävlingsdagen. Jag har just nu en liten motivationsdipp (livet utanför löpningen som gör att det är lite svårt att köra målmedvetet med löpträningen) men verkar ändå inte ha svårt att pressa mig på enstaka pass. Jag har fortsatt också svårt att båda få in långpassen i schemat och att motivera mig till att springa dem men har inte givit upp hoppet helt ännu, nu närmare våren kommer desto lättare blir det.
SvaraRaderaKommer förmodligen inte kunna låta bli att försöka testa sub3 även om det säkert blir en tuff resa där sista milen. Framöver så lutar jag dock alltmer att släppa maran som distans då jag är betydligt mera lockad av snabbare träning för milen och halvmaran som inte är så tidskrävande.
Kul att höra att det funkade för dig med att springa Lapland ultra efter maran. Får hålla utkik efter en tjej som heter A :)
RaderaStaffan: Ja du verkar vara mer inriktad på kortare distanser än jag. Tycker dock absolut att du ska ge sub 3 en chans. Du har alla förutsättningar :)