Om mig

Jag är en 40-årig väldigt löparintresserad tvillingpappa, numera separerad, boende i Sollentuna, uppvuxen i Norrland. Vet inte vilken ambtion jag har med denna blogg men råkar du ha hittat hit så blir jag glad. Jag försöker annars att hitta min väg i löpningens mysterier och vill försöka att utvecklas så bra jag kan utifrån de möjligheter jag har med småbarn och heltidsarbete. Mitt huvudmål är än så länge att gör en så bra tid som möjligt på maraton men har även en del ambitioner på 10 km, halvmara och Lidingöloppet.

måndag 3 oktober 2011

Idétorka men en bra träningsperiod!

Jag har haft en period av idétorka vad gäller mina blogginlägg. Känslan av att jag upprepar mig eller skriver om vissa saker i cykler går inte att förneka. Ibland tycker jag mig ha en del att komma med och har en del funderingar kring olika aspekter av löpning som fenomen. Det kan kännas bra att dela med sig av tankar kring träning eller annat som berör löpningen på olika sätt. För tillfället har jag varken mycket funderingar eller ett behov av att delge några tankar kring ämnet i fråga.

Det har nog dessutom framgått att jag ibland befinner mig på toppen av ett berg och vid andra tillfällen långt nere i en dal vad gäller både motivation och form i min löpartillvaro. Jag har ibland sprudlat av energi vilket naturligtvis också speglats i mina blogginlägg. Vid andra tillfällen har motivationen, formen och även kroppen inte varit vad den borde vara. När sådana perioder infinner sig så är jag medveten om att jag kan låta ganska dyster i mina texter och inte direkt delar med mig av positiv energi. Nu har jag inte som huvudsyfte att till varje pris motivera er som läser min blogg att få positiv energi och bli löpsugen varje gång ni läser ett inlägg av mig. Jag tror att löpningen liksom livet i stort naturligtvis måste få ha sina olika perioder av med och motgång. När motgångar och negativa tankar kommer måste det finnas tid för reflektion och begrundan. Att helt enkelt sätta löpningen i ett större perspektiv. Här kommer jag nog inte heller fortsättningsvis att agera annorlunda. Däremot måste man nog ibland även i tyngre stunder försöka att släppa alla funderingar och stressande krav och helt enkelt bara springa.

Det jag egentligen försöker komma till är att jag ibland ändå blir trött på mig själv och mina ständiga funderingar och hur jag vänder och vrider på det mesta som går att vända och vrida på när det gäller löpningen. Men en blogg utan reflektioner och analyser i med och motgång blir en ganska tråkig blogg. Åtminstone kan jag inte hitta motivation till att endast skriva träningsuppdateringar om vilka pass som genomförts i vilka farter kryddat med en och annan racerapport. Detta om de tankar jag för närvarande har kring min löpning i allmänhet och mitt bloggande i synnerhet.

Så till sist ett litet försök till att sprida lite positiv energi. För det förhåller sig faktiskt just nu på det sättet att min löpträning är inne i en väldigt positiv period. Jag har de senaste veckorna fått till en hel drös av lyckade pass och mängdmässigt ser också det mesta bra ut. Hade nyligen en 7-dagars period då jag sprang exakt 10 mil. Frankfurt närmar sig med stormsteg och om 2 veckor är tanken att en nedtrappning ska påbörjas. Den närmaste tiden finns det fortfarande några nyckelpass som måste genomföras. Jag har ett viktigt långpass på 35 km med marafartsökning kvar, om allt går enligt plan d.v.s. Idag sprang jag en snabbdistans på 8 km i strax under 4-fart med bra känsla. I fredags sprangs 5X1000 med 2 min vila då jag snittade 3,27 per tusing. Alltså ser det mesta bra ut och jag ser fram emot 2 tuffa veckor till innan jag kan börja trappa ner och gå i väntans tider.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar