Lappland Ultra!

För snart 2 veckor sedan så sprang jag 6 mil under ett enda pass. 6 mil är långt. Det är en distans jag för 3 år sedan inte trodde att det fanns en möjlighet att jag skulle kunna springa. Men ju mer jag springer desto mer ökar mitt intresse för långa distanser. Det ligger en otrolig utmaning i att springa långt och nästa sommar ska jag springa 10 mil.

Jag har länge funderat på att springa Lappland Ultra men nu överväger jag inte längre om jag ska springa detta lopp. Nu har jag bestämt mig. Jag kommer att stå på startlinjen i Adak, fredagen den 29:e juni kl. 22:00 och det känns som en otroligt häftig och spännande utmaning. Att se hur min kropp reagerar i den ljusa norrlandsnatten när jag springandes ska genomföra ett lopp på 100 km blir naturligtvis den största utmaningen hittills i mitt löparliv.

Det är för mig dock omöjligt att bara ha som mål att genomföra ett lopp. Det rimliga kanske borde vara att se det enbart som en utmaning i sig att springa 10 mil liksom att det första maratonlopp man ska springa kan vara nog så utmanande att bara lyckas genomföra. Att utmaningen ligger i att klara av den distans man har för avsikt att springa. Jag fungerar däremot inte på det sättet. Ska jag anta en sådan gigantisk utmaning måste jag ha ett tidsmål för att resan mot målet ska vara mödan värd. Huruvida det är rimligt eller inte att sätta upp ett bestämt tidsmål för en distans som nästan ligger bortom ens fattningsförmåga är en annan sak. Men med den erfarenhet av min löpträning jag i allmänhet har och i synnerhet kunskapen om min förmåga att springa länge tänker jag sätta mitt tidsmål till 10 timmar. Jag ska alltså springa 10 mil under 10 timmar. Ett ganska naturligt och lättfattligt mål. Jag ska snitta varje kilometer under 6 minuter. Om jag är ute och joggar i detta tempo känns det som om jag kryper fram men jag är ganska säker på att när jag sprungit 7, 8 eller 9 mil kommer det inte längre att kännas som om jag kryper fram. Eller det kanske det gör men då kommer nog känslan av krypfart att vara kombinerad med en känsla av total utmattning.

Den enda problematik jag ser med denna utmaning är att fyra veckor innan så är tanken att jag ska springa Stockholm Marathon under 3 timmar. Är jag återhämtad fyra veckor efter maran och hur ska jag bedriva min träning inför två så stora utmaningar? Jag kan inte enbart förbereda mig inför detta 10-milslopp genom att springa mycket, långt och länge då jag dessutom behöver en viss fart- och fartuthållighetsträning inför sub3 målet. Just denna problematik ser jag dock som en del i denna utmaning.

Vintern är lång och det är länge kvar till både Stockholm Marathon och Lappland Ultra men jag tror att löpningen i vinter blir så mycket lättare att utföra med två så utmanande och inspirerande mål att se fram emot i början av sommaren.