Jag tror bestämt att mitt misslyckande på den senaste 10 km-tävlingen har satt sina spår i min löparhjärna. Det är inte alltid så att jag är helt konsekvent i mina planer. Frankfurt Maraton är naturligtvis fortfarande det stora målet i höst och jag har trott mig se andra tävlingar som roliga inslag och inte så prestationskrävande. Att jag inte ens lyckades att springa milen under 40 minuter senast stör mig däremot mer än vad jag kanske hade trott. Jag tvivlar fortfarande inte på min förmåga vad gäller uthållighet men jag blir frustrerad över att jag har så svårt att springa snabbt på kortare distanser.
En aspekt vad gäller denna bristande förmåga bör hänga ihop med en brist på snabbhet. En annan är brist på viljan att kämpa mot smärtan. Den mentala biten får jag jobba mer med helt enkelt. Snabbheten kan man däremot förbättra genom att helt enkelt träna på att springa snabbt. Sagt och gjort så körde jag ett riktigt tufft intervallpass idag då jag försökte att pressa mig så hårt jag kunde. Endast en gång tidigare har jag sprungit 200-metersintervaller och fyrahundringar springer jag inte heller särskilt ofta. I dag kombinerade jag dessa. Passet blev därmed 10X400 + 10X200. Sammanlagt 6 km i ett högt tempo stod alltså på dagens agenda.
Jag var extremt målinriktad idag och tyckte att passet blev väldigt lyckat. Med tanke på att jag skulle springa 10 st tvåhundringar efter mina 400-metersintervaller så försökte jag att bromsa en aning under de första 10 repetitionerna. Vilan var hyfsad generös med 1 minuts vila och 5 minuters serievila innan tvåhundringarna skulle springas. Fyrahundringarna hamnade på 1,18 i snitt vilket betyder 3:15 min/km. Serien ser ut som följer: 1:20 - 1:17 – 1:20 – 1:20 – 1:16 – 1:16 – 1:19 – 1:20 – 1:18 – 1:14. Tvåhundringarna snittades sedan på 35,3 sekunder vilket betyder en snittfart på ungefär 2:57 min/km. En hyfsad jämn serie, 37 – 36 – 35 – 35 – 35 – 34 – 36 – 35 – 36 – 34. Totalt sprang jag 6 km i en fart av 3,09 min/km.
Det känns på något sätt som att det var bra att få lite fart på benen idag. Kanske hjälper det mig lite inför Kistaloppet nästa lördag och förhoppningsvis kan ännu en katastrof undvikas.
Herrejösses Tomas. Det enda du behöver träna på inför Kista för att totalt pulvrisera sub40 är rätt mental inställning.
SvaraRaderaOm du jämför med mig så har du bättre uthållighet och dessutom är du snabbare på 200- och 400-ingar. Så förutsättningarna finns ju utan tvekan på helt rätt ställe. Kör lite långa intervaller och någon tuff snabbdistans för att träna på att bemästra hjärnans motstånd på ett tävlingslikt träningspass.
Från och med nu får du inte tänka negativa tankar om din förmåga att prestera på 10K. Du behöver inte tvivla på något, allt finns där.
Det här är tt mycket tufft pass och jag ärmycket imponerad av hur du lyckades hålla ihop det.
SvaraRaderaJag är också mycket förvånad att du inte har krossat sub 40 för länge sen. Jag tycker att du borde vara god för en tid på 37:XX (någonting). Sluta tänk och ge gärnet på Kistaloppet :-).
MVH
Ha ha underbart att ni tror på mig Hempa och Lennart. Synd att jag inte tror lika mycket på mig själv som ni gör :)
SvaraRaderaInstämmer med Lennart att du är god för en tid ner mot 37:xx
SvaraRaderaDina 400-ingar är snarlika mina och jag har gjort sub. 38
Det måste vara en mental spärr på 10 km för din del. Tiderna har du i kroppen mer än väl